Vecka 4: söndag

Seg morgon, jag kom inte ur sängen förrän kl halv nio. Under frukosten kom en dam i röd topp med vita stora kragsnibbar och huckle och hämtade den stora kaka som Angelica och hennes mamma bakade igår och som jag inte riktigt förstod vad den skulle användas till. Det klarnade senare. Kl halv elva gick jag till kyrkan i brist på bättre sysselsättning. Den här gången satte jag mig långt bak i stället för att låta mig fösas fram till första raden. I vanlig ordning sjöngs det av flera olika konstellationer bland annat av BUZ som är den lokala kyrkans blandade kör. Dom sjunger bra och jag skall försöka mig på att spela in en video med dom nästa söndag. Det var mycket snack på lamba och också en predikan, eller bibelförklaring snarare som simultantolkades till engelska av Dennis. Bland meddelandena talades det om att det skulle bli dop av ett antal nya församlingsbor i Mpongwe River. Jag frågade Okoko vad det innebar och han förklarade att man gick en kilometer ner till floden och döpte där med heldoppning i vattnet av dem som skulle döpas. Sedan skulle det bli nattvard för församlingen tillsammans med de nydöpta i kyrkan. Det lät spännande så jag gick hem och hämtade kameran och promenerade som alla andra på den ytterligt dammiga och absolut spikraka kilometern ner till Mpongwe River. Nåja river, jag skulle nog vilja kalla detta vattendrag får en liten å. Storån i Söderköping är en brusande älv större delen av året i jämförelse. Vid bron har man ordnat en liten pöl som är stor och djup nog för dop. Här hölls det högtidliga dopet, sjöngs sånger och talades av prästen. Jag lyckades fästa en del av detta i kameran. Hem fick jag lift med en liten truck där vi nog var tjugofem pers på flaket packade som sillar. Några var höggradigt blöta, vilka det nu kunde ha varit. Framkomna till kyrkan hade man möblerat om så att alla satt i en stor ring i huvudskeppet med de nydöpta på en bänk i mitten. Mer snack på lamba och till sist var det tid för nattvarden. Inledningsorden och det övriga ceremonielet var ganska likt vårt men där slutade likheterna. Den kaka som bakats i mitt kök och som stått i vägen i mitt kylskåp var nattvardsbrödet. Detta bröts i två bitar och serverades menigheten runt ringen och givetvis öven de nydöpta. Man fick fritt bryta sig en bit vilket inte var så svårt eftersom kakan hade en ganska hård skorpa och var ytterligt torr inuti. Sedan serverades ”vinet” i små plastmuggar, en till varje nattvardsgäst. På uppmaning av prästen åts brödet, som fastnad i munnen p.g.a. sin torra karaktär. Efter ett tag uppmanades vi att dricka nattvardsvinet som visade sig vara svatvinbärssaft, svag sådan dessutom, som inte innehöll antydan till alkohol. Efter en bön på lamba, tyckte prästen att det var för mycket kvar av kakan så den bjöds runt en gång till för att den skulle ta slut. Efter ytterligare psalmsång och förbön var det hela slut klockan halv tre. Dagens kyrkliga tillställning hade alltså varat i fyra timmar, inte dåligt. Jag var ganska hungrig måste jag säga så yoghurten smakade bra., sedan bar det av till datorhuset för mailgenomgång m.m. Ja fick tag på Maria på Skypeout hos Göran och Lisa. Först svarade Ebba, men hon förstod inte att man måste ha lite tålamod med Skype alldeles i början, så hon lade på innan jag hann förklara att det var Farfar som ringde från Afrika. Vidunderliga teknik och för bara 16 öre i minuten. Vi lade på strax för halv sex och eftersom solen går ner ung kvart i sex och sen slocknar ljuset ute, hade ja en viss brådis hem. Väl hemkommen fixade jag över innehållet i kameran till datorn och satte mig sen att skriva i min dagbok. Jag skall laga lite mat och sedan läsa min deckare innan jag kojar för dagen.