20100902

Ja som sagt, idag var det första gången som vi blandade och steriliserade, media, Mueller Hinton och ett annat som kanske var hematin men hette något annat här.
Labchefen gjöt sen ett antal plattor av bägge medierna och sen strök han ut det baktprov som är testmaterial för att se att autoklaven verkligen steriliserar. Det är väldigt roligt, han är åtminstone väldigt entusiastisk och har skaffat hem det mesta för att starta bakterieodling i liten skala. Regeringen eller Healthdepartment, har ett program för just detta , så för det finns det pengar, de är också lovade pengar för att renovera och utrusta ett ganska stort rum som ligger i anslutning till de andra lablokalerna., som ska bli ett baktlab.
Min survey på akutintaget har också startat idag, jag har gjort ett litet protokoll där jag för in uppgifter om pat med infektioner, ålder, kön, var infektionen sitter, allmänna symptom, som feber, smärtor osv, samt behandling.
Min plan är att hålla på i tre veckor och sen göra litet statistik på det och presentera för doktorerna innan vi åker hem.
Bara idag på em har vi haft 15 pat med infektioner, barn med ögoninflammationer, diaréer, hudåkommor, 5 st Hiv patienter varav en var diagnostiserad idag, av de 5, var två kvinnor och tre män. Det gick i rasande takt, med granskning av röntgen plåtar, och annat t ex två långa polisrapporter, som ni förstår ett tvärsnitt på en akutmottagning i Afrika.
Men det var väldigt intressant, och jag hoppas att resultatet pekar åt något håll, vi får se.
För övrigt , blir det varmare för varje dag som går, jag har ännu inte tagit fram mina tunnaste kläder, måste vänja mig vid värmen , det blir bara varmare och varmare fram till slutet av oktober.
Hundarna är nästan borta, eftersom ägaren till tiken med valpar äntligen gav sig till känna och kom hit med en stor korg och hämtade valparna, då hade de pipit högljutt i två dygn, säkert för att tiken inte låter dom dia.
Det var skönt, för det var svårt att höra dom gnälla utan att kunna göra något.
Igår var jag ute på en tidsmässigt, men inte avståndsmässigt , mycket lång resa.
Onsdagar går transporten med urdåliga patienter till sjukhuset i Ndola , jag var lovad att få åka med för att skaffe en dongle( en mobil internetuppkoppling som går på kontantkort, samma som telefonen har), så det var i princip mitt enda ärende, eftersom det fasta nätet är så opålitligt och man får tillbringa timmar på MBAkontorets veranda medan man väntar på att få kontakt. Det är mycket trevligare att sitta hemma och vara uppkopplad , men det är DYRT.
Ja resan startade med 12 pers i en toyota landcuiser, varav tre var jättedåliga patienter som luktade både ett och annat, de hade med sig varsin anhörig, så var det vår gardenboy, två obekanta tjejer, en sjuksköterska, chauffören och jag.
Vi väntade c:a två timmar utanför sjukhuset innan alla tre pat var inlagda på olika avdelningar, sen skulle vi runt till olika apotek. För att köpa olika mediciner, som inte sjukhuset hade hemma, på det sista apoteket fick jag lägga ut pengar för då var sjuksköterskans kassa slut( jag fick tillbaka dem , en timme senare), men jag fick min dongle och det var huvudsaken och igårkväll kom vi i kontakt med nätet hemifrån, det kändes lyxigt.
Resan tog 8 timmar och Ndola ligger bara 6 mil bort, thats Africa. Ingen mat på hela dagen, så jag stapplade in här kl 18, hungrig och varm och trött.
Det var inte den mest spännande dagen hitills, men jag hade gott om tid att studera hur folk är klädda och det är alltid roligt.
Maten är nästan samma som hemma utom naturligtvis att en del inte finns. Jag har beställt en kyckling från Angelas granne till imorgon och den har hon nog nackat och plockat idag.
Vi lever ett nyktert liv så när som två matskedar whisky, för magen, på kvällen.
Ja det var ungefär allt som har hänt idag , ska nu baka lite matbröd, en stillsam kvällssysselsättning. Kram till alla som läser detta från Maria, Ma, Farmor af Klercker